Bin

I väntan på honung

Skönt häng i loungen på Åsa hembageri

Skönt häng i loungen på Åsa hembageri

Att hänga i loungen, chilla och bara vara är inget för bikollektivet i vanliga fall. Just vid den här tiden på året hade vi trott att vi skulle skatta kuporna på många glittrande kilon flytande guld att slunga.
Men honungen har bina behövt själva för att överleva denna kalla försommar, så vi kan ta det lugnt.
Dock begav vi oss till Åsa för att köpa ännu en trågkupa i förra veckan. Passade på att ta en fika på hembageriet innan vi knackade på hos kupleverantören Andrea Wallroth. Tror ni att valet av kaka säger något om en människas personlighet? Och vem åt i så fall vad?
Mer sötsaker än så blir det alltså inte på ett tag, dessvärre. Utan slungningen och därmed honungsleveranserna till vår kära kundkrets får vänta ytterligare några veckor./Karin
PS. I den tropiska värme som plötsligt har sköljt över oss jobbar bina på högvarv för att komma ifatt med honungsproduktionen. DS/Annika
Gissa vem som tog vad på Åsa hembageri

Gissa vem som tog vad på Åsa hembageri

Categories: Bin | Lämna en kommentar

Biodlarens belöning

Nyslungad honung till jordgubbarna smakade extra gott denna kalla vår och försommar.

Nyslungad honung till jordgubbarna smakade extra gott denna kalla midsommar.

Våren och försommaren har varit kall och svår. Många biodlare har fått mata bina istället för att skörda honung, och andra har sluppit men har inte haft något att skörda. Hos oss har det varit något bättre. Bäst har det varit hos Aina och Arne på Smea-Larsa. Där är det till skillnad mot Kuragården vindskyddat, och blomningen är riklig på försommaren. Körsbär, äpple och kastanjeblom har bidragit till att det funnits mat till bina. Även om det mesta har gått åt till dem själva alla kalla och regniga dagar så har det blivit lite över till oss.

Idag på midsommarafton smakade den nyslungade honungen extra bra  som smakförstärkare till jordgubbarna. De har ju inte heller den sol och värme som behövs.

Men vi  kastar inte in handsken ännu för honungsåret 2015. Det eviga regnandet och kylan har bidragit till att blomningen är sen men helt makalös. Hos oss är det just nu tex lupiner, vitklöver och näva som lockar. Snöbären och hallonens blommor är på gång, och sen kommer ju pumpablommorna som vi förväntar oss skall ge mycket och god nektar.

Vi önskar alla våra läsare en riktigt bra midsommar, och själva önskar vi oss att sommaren snart skall komma, och att honungen skall flöda./Annika

Categories: Bin | Lämna en kommentar

Sofiornas stora dag

 

I dag, den 13 juni 2015 fick prins Carl Philip sin Sofia. Så fick ock vårt femte samhälle sin.
Vi gjorde nämligen en avläggare och tillsatte en kläckfärdig drottningcell, självklart döpt efter prinsgemålen.
Nu hoppas vi att det ska gå lika bra för henne som det gjorde för den drottning vi skaffade till vårt viselösa samhälle häromsistens och som fick namnet Abecita (av orsaker som inte kommer att förklaras i klartext). Hur som helst, lilla Abecita kläcktes och tog emot den senkomna sommarvärmen med glädje. Hon måste ha varit ute på vift med drönarna eftersom hon nu är i full färd med äggproduktionen i kupa 3.
I samband med dagens kupsysslor passade vi på att lyfta ur en ram honung. Den ska få självrinna fram till midsommar så att vi kan få färsk försommarhonung på jordgubbarna, biodlarens bästa förmån!
Categories: Bin | Lämna en kommentar

Skarpt läge för drottningmödrarna

Vid veckans drönarcellsutskärning bekymrade vi oss lite för vårt viselösa samhälle. På bikursen på lördagsförmiddagen fick vi tips om att en kläckningsfärdig cell är ett smidigt och billigt sätt att få en ny drottning. Så bikollektivet beslöt att vi skulle testa den metoden.
Sagt och gjort. I dag ringde Annika till Nisse Otterdal för att höra sig för om han kunde leverera en sådan drottningcell så småningom? Men det visade sig att leveransen i så fall fick ske på stört, så det blev en ilfärd till Valinge i Passaten. Drottningen ska kläckas i morgon!
Uppgiften föll på de två drottningmödrarna i kollektivet, då svärdsidan inte var disponibel. Tor är på skolresa, och Sven-Arne hade fallit för ett bistick i ansiktet redan i arla morgonstunden, då han skulle ordna en landningsbana åt de trötta Kuragårdsbin, som missar flustret och uttjimmade ramlar i högar runt kupan när de kommer tungt lastade från pollen- och nektarfälten.
I Valinge tog Nisse tog emot och visade hur man kan hålla cellen mot en naken glödlampa och se den blivande drottningen sprattla därinne. Det är ömtåliga varelser som behöver en varm och ombonad miljö så vi fick snabbt bereda en sådan åt henne och köra hem till bigården. Där tryckte vi fast visecellen i en vaxkaka mitt i yngelrummet hos de vildsinta Smea-Lars-bina och kände oss vederbörligen stolta efteråt.
Allt tycktes gå bra så nu håller vi tummarna för att detta ska funka! Den största farhågan är redan överstånden; att vi skulle smälla med bilen och få åka till sjukhus. Dit vill man ju inte komma med smutsiga sockar – men ej heller med en kläckfärdig drottningcell i behån.
Categories: Bin, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Bigårdsträning

Nu är det för alla i bikollektivet att bli riktiga biodlare. Den teoretiska delen av vår bikurs är avslutad, och det är praktik som gäller.

Under handledning av vår bichef Tor var det  igår dags att vara med i våra egna kupor i Kuragården och på Smea-Larsa. Vi satte i drönarramar som är en del i bekämpningen mot varroakvalstret som parasiterar i bigårdar i södra Sverige.

Intressant, och lärorikt. Men vi har mycket att lära. /Annika

Categories: Bin | Lämna en kommentar

Tack för titten, Andrea!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det har blivit dags för en uppdatering i bikollektivets slungrum. Den handvevade gamla slungan, som vi använde i fjol, ska bytas ut mot en nättare motordriven. Så därför for Annika och jag till Dotetorp utanför Åsa i morse.
Där finns Djäknegårdens honung, som använder en polsk slunga som verkar både stabil och lätt att rengöra.
Men Andrea Wallroth, som driver Djäknegårdens honung, bjöd på mer än bara en titt och provkörning med sin slunga. Bland annat fick vi prova hennes smaksatta honung. Vad sägs om honung med mango- och limeton till exempel? De smaker vi fastnade för var dock  citron samt lakrits och några sådana burkar fick följa med söderut i Halland.
Småbarnsmamman Andrea är en ung biodlare, som följer en gammal släkttradition. I fjol tog hon ytterligare ett steg och startade sitt företag Djäknegårdens honung. Hon har ett trettiotal kupor i sina fem bigårdar men köper även in annan halländsk honung att förädla. Hennes specialitet är just smaksatt honung. Kika gärna in på hennes hemsida www.djaknegardens.se.
Honungen säljs både hemmavid och av återförsäljare, som olika gårdsbutiker. Nu återfinns Djäknegårdens honung även i Ica Kvantum Varbergs lokalmatshörna till exempel.
Dessutom är Andrea en flitig mässutställare. Som nu i helgen, när Varbergs Stadshotel & Asia Spa ordnar en mat- och dryckmässa. Då finns inte bara Carl Jan och Sigrid Bárány på plats, utan även Andrea med sin honung.
/Karin
Categories: Bin | Lämna en kommentar

Drottningodling och ramsnickeri

 

 

Igår hade drottningarna huvudrollen bikursen. Nisse Otterdahl och Evald Corneliusson berättade på ett inlevelsefullt sätt om hur det går till att byta och odla drottningar.

Det var mycket mer än vanligt som snurrade runt i våra huvuden när vi lämnade kursen.

Så det var nästan skönt att ägna  lördagskvällen åt något som vi börjar känna igen vid det här laget, -ramsnickeri. Men nu är vi klara med säsongens planerade behov.

Gårdagens arbete gick extra fort tack vare att vi skaffat en spikpistol. Nu får framtiden utvisa om handspikat eller inte är bäst. En upptäkt vi gjorde redan igår var hur fint de lågnormala ramarna passar i Tommys hemmasnickrade potatislådor. Så i morse fick han en beställning på några till. Troligen kommer de inte att vara handspikade./Annika

IMG_2871

De lågnormala biramarna var som klippta och skurna för Tommys hemmasnickrade potatislådor.

 

Categories: Bin, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Internationella kvinnodagen

IMG_2993

Vid lördagens ramsnickeri serverades det hemmagjord pizza med chèvre och valnötter. Naturligtvis med ringlades vi honung över den.

 

Igår firades Internationella kvinnodagen i bigården. Karin och Tor gav alla våra små kvinnliga medarbetare lite sockerlösning att smutta på.

Det kan behövas innan naturen utanför kuporna har kommit igång ordentligt. Våren är på väg. Redan nu är bina ute och hämtar hem lite pollen från någon närbelägen krokus, och på andra sidan vägen har hasseln stora fina hängen.

Alla våra samhällen har klarat vintern så här långt. Vinterstormarna som svepte förbi i januari var inte nådiga. Därför har vi varit väldigt oroliga för avläggaren i Kuragården. Men vi har fortfarande en känslig tid framför oss med risk för bakslag.

I lördags kväll var det ramsnickeri i Kuragården. Hälften av de planerade 70 ramarna klarades av. Ett gediget verk. Fast igår var det Annika som såg till att det inhandlades en spikpistol./Annika

 

Categories: Bin, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Intressanta projekt

Jag måste bara visa detta projektet som kombinerar två av mina intressen, honung och fotografi på ett spännande sätt.

Vi har varit lite lata här på bloggen den senaste tiden. Men i verkligheten stretar vi på. Alla pumpafrön är beställda. Nu väntar vi på leverans.

Bina har varit ute på rensflykt för några veckor sedan när det var varmt. Karin, Annika och Sven-Arne går på biodlarkurs varannan lördag. Förra lördagen var det varroabekämpning som stod på schemat.

Snart är det dags för ramsnickeri på hemmaplan. Vi hoppas ha fyra samhällen till sommaren, och då kommer vi behöva fler ramar.

När vi startade upp med bina kunde jag inte ens i min vildaste fantasi lista ut att det skulle krävas så mycket prylar och utrymme för att ha några bikupor

Så nu skall jag gå ner i källaren som är  vinterns stora projekt för vår del. Det skall bland annat bli större, och bättre plats för bimaterial.

./Annika

Categories: Bin, Pumpor | Lämna en kommentar

Gott slut och GOTT NYTT ÅR!

IMG_2817

Kuporna på Smea-Larsa står i lä bakom huset  stormsäkrade med spännband.

Inte kunde vi väl ana att biodling var en åretruntsyssla, när vi vid den här tiden för ett år sedan bestämde oss för att tillsammans med Tor Hylander skaffa oss några bikupor.

Samhällena har gått i vinterdvala. Men för den skull är det ingen dvala för oss.

Nu gäller det att förbereda sig inför nästa säsong. Om allt går som planerat kommer vi behöva fler kupor. Så strax innan jul kom det en välkommen present från Tors mormor i form två stapelkupor. Idag har jag börjat måla dem i samma färg som våra övriga kupor.

Jag tycker det är fint när de är enhetligt målade. Men på biodlarkursen har vi lärt oss att bina kan få svårt att hitta hem när man har allt för många likfärgade kupor på rad. Vi får lösa det med olikfärgade ingångar så småningom.

Nu när året nu går mot sitt slut kan vi bara konstatera att både pumporna och bina har haft ett bra 2014. Snart är det dags att smida planer inför 2015. Men innan dess önskar vi alla

 Gott slut och GOTT NYTT ÅR./Annika

Nere i Kuragårdens källare har jag börjat måla de nya stapelkuporna eftersom jag hoppas att vi kommer att ha så många bin till sommaren att de då skall behövas-

Nere i Kuragårdens källare har jag börjat måla de nygamla stapelkuporna.

Categories: Bin, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.